Barns uppväxtmiljö
Hem / Familj & Barn / Barns uppväxtmiljö
En riskfaktor är en egenskap, händelse, förhållande eller process som ökar sannolikheten eller risken för ett visst utfall. Relationer i skolan liksom barns och ungas kompetenser är centrala för uppföljning av skolmiljön.
Resultat från undersökningen Skolbarns hälsovanor som rör skolmiljön visar bland annat att:
- En majoritet av flickorna och pojkarna i åldern 11−15 år håller med om att eleverna i klassen trivs tillsammans, att de flesta elever är snälla och hjälpsamma och att de andra eleverna accepterar dem.
- De flesta elever i åldern 11−15 år uppger att lärarna bryr sig om dem och accepterar dem som de är, och majoriteten litar på sina lärare.
- En av åtta elever i årskurs 9 saknar behörighet till gymnasiet.
- Tre av tio elever i gymnasiet får inte ett slutbetyg inom fyra år.
- Det finns stora skillnader i skolresultat mellan flickor och pojkar och mellan elever med svensk bakgrund och utländsk bakgrund liksom skillnader utifrån föräldrarnas utbildningsnivå.
- När det gäller miljön i förskolan håller förskolan i Sverige generellt god kvalitet med hög andel utbildad personal och hög personaltäthet.
Läs mer
Vår uppväxt kan påverka vår hälsa både på kort och lång sikt
Barn behöver trygghet och sociala relationer
De första åren i barnens liv har stor betydelse för den framtida hälsan.
Det är ett samarbete mellan barnhälsovården (BHV) och socialtjänstens öppenvård och bygger på den amerikanska Seek-modellen (Safe Environment for Every Kid), testad och anpassad till svenska förhållanden.
– Det här är väldigt nytt, socialtjänsten har nästan aldrig kommit in i de små barnens vardag tidigare, utom när det handlat om riktigt svåra problem.
Sociala bestämningsfaktorer för barns hälsa och utveckling.
Källa: Folkhälsomyndighetens bearbetning av Pearce A, Dundas R, Whitehead M, et al. Utveckling sker i ett komplext samspel mellan barnets egna förutsättningar och den miljö barnet vistas i. Hon ingår i forskargruppen tillsammans med bland annat Maria Engström, med.
Utveckling på avvägar. Samband finns även för äldre barn som begår brott och samtidigt har en svår hemsituation, svårigheter i skolan eller har börjat använda droger.
Faktagranskad av: SocialstyrelsenSenast granskad:
Källor:
Bedöma barns mognad för delaktighet.
Barn behöver en trygg uppväxt och bra kontakt med sina föräldrar, vårdnadshavare eller andra viktiga vuxna. När socialtjänsten identifierar risk- eller skyddsfaktorer är det därför viktigt att utreda hur faktorerna påverkar det enskilda barnet. I vissa fall kan även barn- och ungdomspsykiatri eller andra instanser inom hälso- och sjukvården vara avgörande under uppväxten.
Stress hos nyblivna föräldrar
– Vår forskning visar att stress och nedstämdhet är mycket vanligt, både hos mammor och pappor.
Det kan också handla om tillgång till elevhälsa, ungdomsmottagningar och en inkluderande fritids- eller idrottsverksamhet med ledare som stöttar och lyssnar. Så många som 24 procent av föräldrarna har angett att de fått hjälp som de annars inte skulle ha fått. Det kan både handla om att ge stöd till föräldrar eller till barnen själva.
Lagen längre ut handlar det om levnads- och arbetsförhållanden, exempelvis tillgång till barnhälsovård. Om ett barn har blivit slaget en gång är risken stor att barnet blir slaget igen.
Rutiner viktigt för barns uppväxtmiljö
Barnsäkert är en universell, strukturerad och tvärprofessionell metod för att tidigt identifiera psykosociala riskfaktorer i små barns uppväxtmiljö och vid behov erbjuda föräldrar stöd och hjälp.
Exempelvis finns det tydliga samband mellan att barn som är utsatta för försummelse också kan bli utsatta för fysiskt våld, liksom mellan att som barn upplevt våld i nära relationer och att själv bli slagen.
Det finns också andra samband som kan ha betydelse.
En skyddsfaktor är en egenskap, händelse, förhållande eller process som minskar sannolikheten för att visst utfall genom att fungera som buffert, eller som förändrar effekterna av att exponeras för en risk.
Risk- och skyddsfaktorer kan vara direkta eller indirekta. Archives of Disease in Childhood” 2019;104:998-1003.
Vad påverkar barns hälsa?
Förhållandena under barn- och ungdomsåren har stor betydelse för både den psykiska och fysiska hälsan under hela livet.